Politikernas löften spricker när 97,5 procent av kapitalet går till män
Inför valet 2026 går fortfarande 97,5 procent av det svenska riskkapitalet till män, samtidigt som regeringspartierna vägrar mäta var statens egna pengar hamnar.
Varje gång jag rör mig kring Stureplan eller träffar investerare i kaffeköerna längs Birger Jarlsgatan hörs samma visa: alla älskar mångfald och kvinnligt entreprenörskap. Men när kalkylarken öppnas råder en helt annan verklighet.
I en debattartikel i Breakit sätter Christina Hammer, Åsa Falkman och Jessica Löfström från 17-nätverket fingret på ett enormt systemfel. Inför valet 2026 har de via sin podd ställt tre raka frågor till riksdagspartierna om hur det statliga riskkapitalet fördelas. Resultatet är lika nedslående som avslöjande.
Hela 97,5 procent av det totala riskkapitalet i Sverige går till bolag som ägs av män. Samtidigt vill bara två av åtta riksdagspartier att staten öppet ska redovisa hur dess kapital fördelas, sätta tydliga mål och kräva transparens från privata fonder som tar emot skattepengar. Min bedömning är att detta är ett klockrent exempel på politiskt hyckleri. Det är lätt att hålla festtal om kvinnors ägande, men betydligt svårare när det krävs uppföljning i kronor och ören.
Särskilt anmärkningsvärd är sprickan inom regeringen. Liberalerna svarar ja på kraven om transparens och mål, medan Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna svarar nej på samtliga frågor. Som framgår i Breakit uppger statliga Almi Invest att 29 procent av deras investeringar går till bolag med kvinnliga grundare eller mixade team. Men hur mycket som faktiskt hamnar hos helt kvinnliga grundare saknas det samlad offentlig statistik på.
Välfärdens lås och Stureplans pengar
Enskilds läsning är att frågan blir ännu mer skev när man tittar på var kvinnor faktiskt driver bolag i dag. Enligt SCB styrs cirka 64 procent av företagen inom vård och omsorg av kvinnor. Men i stället för att se denna branschkompetens som en motor för tillväxt och ägande, dränks sektorn i politiska låsningar om vinstbegränsningar och regleringar.
Det som inte står i artikeln, men som alla i Stockholms affärsliv vet, är att kapital söker sig dit regelsystemen är förutsägbara. När kvinnodominerade branscher politiseras samtidigt som tekniktunga grundarteam på Södermalm belönas, stängs dörren för enorma värden.
Som författarna poängterar i sin text i Breakit:
"Kvinnors företagande behöver inte fler applåder."
Det är dags att sluta klappa händerna på galor och börja räkna pengar. Om staten inte ska mäta vart skattebetalarnas medel tar vägen kommer snedfördelningen att bestå.