Nordea ser räntehöjning i september – men SEB synar profetian
Svensk BNP ökade med 3,3 procent under andra kvartalet och storbankerna strider om nästa drag. Nordea varnar för snabb räntehöjning medan SEB tonar ner inflationshotet.
En överraskande stark svensk konjunktur har satt ordentlig snurr på spekulationerna kring Riksbankens nästa drag, rapporterar Svenska Dagbladet. Färsk statistik från Statistiska Centralbyrån visar att den svenska ekonomin växte med 1,6 procent under det andra kvartalet jämfört med det första. Kalenderkorrigerat och i jämförelse med samma kvartal föregående år innebär det en tillväxt på hela 3,3 procent. Det är markant högre än de 2,5 procent som analytikerna i genomsnitt hade räknat med enligt Bloomberg.
I spåren av den starka BNP-utvecklingen och hushållens stigande konfidensindikator, som klättrade från 97,2 till 98,0, drar storbanken Nordea en kaxig slutsats. Banken flaggar i en färsk rapport för att den tilltagande konsumtionen och medvinden i konjunkturen kan elda på inflationen. Det kan i sin tur driva Riksbanken till att höja styrräntan redan i september. Nordea lyfter även fram Europeiska centralbankens hökaktiga linje som ytterligare en riskfaktor som kan pressa den svenska centralbanken.
Men alla i finanssektorn kring Kungsträdgården och Norrmalmstorg delar inte den alarmistiska synen. I artikeln i Svenska Dagbladet invänder SEB:s räntestrateg Amanda Sundström starkt mot scenariot. Hon betonar att arbetsmarknaden i Sverige fortfarande är svag och att återhämtningen där är ytterst skör.
"Sannolikheten för en höjning redan i september är låg"
Så lyder Amanda Sundströms raka besked till TT i Svenska Dagbladet. Hon understryker att Riksbanken knappast känner sig stressad över inflationsrisken i dagsläget och vill se en tydligare förbättring på arbetsmarknaden innan några hökaktiga besked ges.
Dopad köpkraft och Riksbankens dilemman
För Stockholms venture capital-bolag på Birger Jarlsgatan, fastighetsägare runt Sveavägen och alla techbolag som ställer in sig på höstens kapitalrundor är frågan om räntan helt central. Ett förhastat räntedrag skulle snabbt kyla ner investeringsviljan i huvudstaden. Det som inte står i Nordeas rapport men som alla på Stureplan vet, är att den nuvarande ekonomiska styrkan delvis är dopad av tillfälliga skattelättnader och subventioner.
Enskilds läsning är att Nordeas scenario är mer av ett teoretiskt skrämskott än en realistisk prognos. Att ECB väntas höja sin ränta betyder inte automatiskt att Sverige måste följa efter, då de två ekonomierna inte längre drar helt jämnt. Som Sundström påpekar ser den svenska inflationsbilden betydligt bättre ut än i Europa, samtidigt som vår arbetsmarknad är svagare.
Min bedömning är därför att Riksbanken kommer att hålla fingrarna borta från höjningsknappen i september. Att strama åt penningpolitiken mitt i en skör arbetsmarknadsåterhämtning – enbart grundat på ett enskilt dopat tillväxtkvartal – vore ett felbeslut som skulle slå hårt mot stadens näringsliv.